Få platser på jorden är så mytomspunna som Himalaya. Här möts världens högsta och mest svårtillgängliga berg med oändligt orörd natur. Bergskedjan sträcker sig från Afghanistan i väst till Buthan i öst och fungerar som en naturlig gräns mellan Tibet och Nepal. Sir Edmund Hillary och Tenzing Norgay satte området på kartan när de 1953 blev de första att bestiga Mount Everest via den så kallade sydrutten i Nepal. Sedan dess är landet Himalayas hjärta. Här finns flertalet av världens 8000-meters toppar och det är också den naturliga utgångspunkten för expeditioner i bergskedjan.
• Vägen till Mount Everest basläger – reseskildring
• Allt du behöver veta om flyg, boende och mat i Himalaya
• Packlista för Everest Base Camp Trek – viktigaste prylarna
På senare år har Nepal även vuxit kraftigt i populäritet bland vandrare. Landet var länge slutet för omvärlden men har sedan en tid profilerat sig hårt som en bergsnation. Det har resulterat i en större tillgänglighet men samtidigt en ökad turism som i sin tur sliter på naturen i vissa områden.
Många resebyråer anordnar paketresor direkt från Sverige eller andra länder i Europa och västvärlden. Dessa är ofta dyra men ger en “bekväm” och relativt säker vistelse i bergen. Det går också att anlita guideföretag på plats i Katmandu. Viktigt dock är att kontrollera att guiderna är licensierade och att bärare och övrig personal som följer med får skäligt betalt.
Men om man vill göra allt på egen hand då? Är det möjligt och hur går man i sådant fall till väga? Absolut! Det kräver bara lite planering, kunskap och förberedelser. Dessutom blir det betydligt billigare och upplevelsen blir din egen.
Jag har därför sammanställt en guide för hur du bäst går till väga för att vandra ensam i Nepal. Den innefattar alltifrån logistik, tillstånd, mat och boende, pengar, strömförsörjning, rutter, jakar och faror till höjdsjuka, mediciner, utrustning och packning och allmänt know-how. Här finns även lite filmer och bilder från min egen resa.
Länka och dela gärna det du gillar men kopiera inte texter eller bilder. Allt material på hemsidan är skyddat enligt upphovsrätten.
Undrar du något, har synpunkter eller bara vill diskutera något rent allmänt är du varmt välkommen att höra av dig!
Clarence Frenker
Ang. kommentarerna här om fem liter vatten per dag osv som skydd mot höjdsjuka : alla vätskor räknas , och Himalyan Rescue Association har varnat för övervätskning , som ger exakt samma symptom som höjdsjuka , i många år. Det handlar om två olika sätt att skaffa sig ödem , dvs. överskott av vätska i vävnaderna . HRAs grundrekommendation är kring tre liter vätska – inte bara vatten – per dag. Samma (nya) ranson tog Hillary och Tenzing till toppen , efter elva misslyckade brittiska försök innan. Själv har jag under ett par decennier druckit när jag är törstig , håller koll på min urinfärg , och klarat mig bättre än genomsnittet .
Hej! Och tack för din kommentar. Angående det du syftar på har jag utgått från mig själv, mina behov och vad som fungerade för mig där och då. Personligen tränar jag rätt mycket och är lite längre och större än genomsnittet. Så det faller sig därför naturligt att jag har ett större vätskebehov än gemene man. Åtminstone om man ser till törsten. Därmed inte sagt att det är norm eller att man ska hälla i sig en massa vatten hej vilt.
Du har helt rätt i att volymsiffran ska omfatta totalt vätskeintag under dagen, mat och övrig dryck inkluderat. Där låter Himalayan Rescue Organisations siffra, som du anger, rimlig. Däremot borde den siffran kunna variera både upp och ner från person till person. Självklart behöver en mindre person som inte bär någon packning få i sig mindre vätska och vice versa. Sedan finns ju andra faktorer att ta hänsyn till: Kroppssammansättning och hur mycket vätska kroppen normalt behöver. Vad som är obestridligt är ju att vätskeintaget, oavsett om det är rent dricksvatten eller i annan form, är en viktig faktor för att motverka höjdsjuka. Jag har ingen forskning att luta mig mot, bara egna erfarenheter och lite samtal med läkare jag träffade i Nepal som höll på med sånt här. Och i grunden är det ju som du säger: att dricka när man är törstig och hålla koll på urinfärgen och allmäntillståndet. För egen del mådde jag sämre de dagar jag slarvade med vätskeintaget än när jag drack regelbundet.
Som sagt, tack för din input. Särskilt som du verkar ha några decenniers egen erfarenhet i ämnet. Ska forska vidare vid tillfälle och fylla på materialet.
Ha en fortsatt trevlig dag!