Blogg

Summernights

Hammarbyhöjden
 Balkonghäng i Hammarbyhöjden.

Näst sista helgen innan semestern. Inleder den starkt med en fredagsmiddag med vänner. Det blev en grym sommarkväll som avslutades med några timmars drickande och samtalande på balkongen.

Somnade väldigt sent, vaknade mycket tidigt. Trots gårdagen och intensiv vecka med lite sömn är energidepåerna höga. Har mycket att göra idag. Inget som jag egentligen måste, men vissa saker vill jag bara få gjort för att ligga i fas.

Dags att köra.

Det goda livet

Tillbaka i Stockholm efter en helg på landet. Lite lätt åtgången efter midsommarfirande med vänner, familj, mat, umgänge och poker in på morgontimmarna.

Sverige och Stockholms tycks nu ha gått in i ett semestermode. Det är nästan öde i stan och folk man söker i jobbet har antingen redan checkat ut eller är ”på möte” till 16. Tänk om man kunde göra så: bara logga ut telefonen och dra för dagen? Gissar att det är ett fenomen som kommer att bli allt mer ovanligt de kommande åren i takt med digitaliseringens bärsärkagång i tjänstesektorn.

Just nu är jag inne i en period präglad av det goda livet. Det mesta handlar om umgänge med familj och vänner, resor, mat, musik, brädåkning, jobb och dryck. Det medför dock vissa eftergifter. Träningen, bland annat, är en sådan. Är, så att säga, funktionell. Om man kan kalla det för det. Och det är jag helt okej med.

Börjar nog ändå snart samla mig för ett ryck, men har lite extra svårt att hitta motivationen innan semestern. Sannolikt kommer den i stället under ledigheten. När jag får perspektiv och rätsida på skeppet igen.

Men till dess: carp.

 

Jag är tydligen inte odödlig

Clarence Frenker
Mörbultad och yr i skallen. Foto: Clarence Frenker

I dag blev jag påmind om min egen dödlighet. I en skateboardramp. Jag var i en betongpool med barnen och lallade runt lite med en bräda jag egentligen inte gillar.
Så innan ett dropp bad jag att få låna äldsta sonens skateboardhjälm. Bara ifall att. Jag var egentligen på väg att köra utan men ändrade mig i sista stund. Märkligt, för jag har ju kört massor med ramp i mitt liv utan att ramla och känner mig ganska säker. Men just nu fick jag ett infall.
Så, jag knäppte på mig hjälmen, tryckte ner brädan och åkte. Men på nervägen tog det stopp. Ett hjul låste sig i ett hål i rampen och jag föll framstupa rakt mot betonggolvet. Jag hann tänka ”fan”. Och ”vilken jäkla röta att jag tog på mig en hjälm”. Sen hördes det bara ett krasch när huvudet tog emot smällen och sen låg jag där på botten av rampen som en trettiplussare som precis ramlat i en skateboardramp och inte riktigt fattade vad som hänt.
Jag var rejält yr i skallen, hakan fick sig en smäll och i övrigt hade lite nya skrubbsår tillkommit.
Det första jag tänkte på sen var hur jäkla nära det var att jag körde utan hjälm och vad det hade inneburit. Förmodligen en spräckt skalle, akuten och en lång tids rehabilitiering.
Jag reste mig och haltade upp till kanten. Som ett skadeskjutet vilt. Sen satt jag där med en kaffe i solen och kollade när mina barn åkte i stället. Tänkte vidare på hur lätt livet hade kunnat förändras för alltid. På grund av ett till synes litet val jag gjorde. Lustigt det där.
Sen rullade dagen vidare med solsken, skateboardåknig, familjeliv och söndagsmiddag.
Är tacksam för en grymt skön dag. Och över att fortfarande vara med i matchen.

Stockholm with a view

Stockholm view
Evening view over Stockholm. Photo: Clarence Frenker

Var ute på en kvällsprommenad och drog förbi Hammarbybacken. Brukade träna där förut men nu var det ett tag sedan sist. Hade nästan glömt bort vilken utsikt det är från toppen.
Jag stod där uppe en stund och kollade ut över Stockholm och Söderort. Det var en vacker kväll. Grönska och hus så långt ögat kunde nå. Och en mix av ljud från bilar, tunnelbanor, fåglar, vind, accelererande motorcyklar och blåljus.
Lördagkväll i Stockholm helt enkelt.
Sen tog jag en bild och gick vidare. Från kvarteren hördes fester, skålande människor och det luktade ömsom grillrök och nyklippt gräs.
Gick förbi Thairestaurangen i centrumet. Beställde mat och rörde mig sen hemåt. Som med ett byte efter god jakt. Fast här var det en vit påse med plastlådor, pinnar och räkchips.